Den läckande kranen

Hon hade hört kranen droppa i flera dagar och äntligen ringt rörmokaren. Han hade kommit på lördagseftermiddagen, klädd i mörka jeans och en grå tröja som satt åt över axlarna. Han var i hennes ålder kanske, ett par år äldre, med mörkt hår som föll lite löst över pannan och händer som var stora och kompetenta. Han hade lagt fram sina verktyg på köksgolvet och gått ner på knä framför skåpet under diskhon.

Hon hade tänkt återgå till boken hon läste men befann sig istället lutad mot dörrkarmen, ett glas vatten i handen, betraktande. Hans tröja hade åkt upp en bit i ryggen där han böjde sig fram, blottade en sträng av nedre rygg. Hon såg hans muskler arbeta under tyget. Han hade inte sagt mycket sedan han kom in, bara hälsat artigt och frågat var problemet var. Hon hade visat honom och dragit sig tillbaka.

Hon stod kvar nu, längre än hon hade tänkt. Han märkte hennes närvaro och vände huvudet över axeln. Hans ögon möttes hennes och han log lätt. Hon log tillbaka och tog en klunk vatten. Hon hade haft för avsikt att verka oberörd men hennes hjärta slog snabbare än det borde.

Han återvände till arbetet. Hon såg honom arbeta tyst i några minuter till. Sedan reste han sig och torkade händerna på en trasa han hade tagit fram. Han förklarade att han behövde stänga av vattnet vid huvudkranen och frågade var den fanns. Hon ledde honom genom lägenheten mot en liten skrubb i hallen. Utrymmet var trångt och hon fick stå nära honom medan han hukade ner för att hitta ventilen.

Hennes lår var en handsbredd från hans axel. Han doftade av tvål och något annat, något jordnära. Hon kände en plötslig värme stiga uppåt halsen och var glad att hon stod halvt i skugga. Han hittade ventilen och vred om den, reste sig sedan, och de stod plötsligt mycket nära varandra i den smala skrubben. Hans hand vilade på dörrkarmen bredvid hennes huvud.

Han sa ingenting. Hon sa ingenting. De stod bara där, hans bröstkorg en armlängd från hennes, hans ögon på hennes mun. Hon var den som rörde sig först. Hon lade sin hand mot hans bröstkorg och kände hans hjärta slå genom tröjan, hårt och snabbt. Han andades ut långsamt. Sedan lutade han sig fram.

Hans mun smakade rent och varmt. Hans kyss var först försiktig, sökande, som om han ville ge henne en chans att backa. Hon gjorde det inte. Hon förde sin hand uppåt och fann hans nacke, drog honom närmare. Han svarade omedelbart, hans hand fann hennes höft och hans tunga arbetade in mellan hennes läppar.

De hade ingen riktig plats. Han backade henne ut ur skrubben och in i hallen, tryckte upp henne mot väggen. Hans hand vandrade upp under den tunna tröjan hon bar och fann hennes hud. Hon bar ingenting under tröjan, en eftermiddag hemma utan planer på besök, och hans flämtning mot hennes mun när han upptäckte det fick henne att le.

Hans hand kupade hennes bröst. Hans tumme cirklade runt bröstvårtan tills den var stenhård. Hon stönade lågt mot hans mun. Han drog upp tröjan och hon räckte upp armarna så att han kunde dra den över hennes huvud. Han lät den falla till golvet och sänkte huvudet, tog ena bröstvårtan i munnen. Hans tunga var varm och otålig och hon klamrade sig om hans axlar.

Hans händer arbetade med hennes byxor. Han knäppte upp dem, drog ner dragkedjan, drog ner dem tillsammans med hennes trosor till mitten av låren. Hans hand gled mellan hennes lår och fann henne redan blöt. Han stönade lågt mot hennes bröst när han kände det. Två fingrar trängde in i henne medan tummen cirklade över klitoris.

Hennes huvud föll bakåt mot väggen. Hennes andetag stockades, blev oregelbundet. Hon kunde inte hjälpa sig själv från att stöna högt. Hans fingrar arbetade snabbt och skickligt. Han verkade veta exakt vad han gjorde, exakt var han skulle röra henne. Hennes höft började röra sig mot hans hand utan att hon kunde hejda sig.

Hon greppade hans tröja och drog upp den. Han hjälpte henne att få av den, kastade den över axeln. Hans bröstkorg var bred och muskulös, hans hud lätt solbränd, ett blekt streck av hår som ledde nedåt under hans byxlinning. Hon arbetade med hans bälte med darrande händer. Hon fick upp byxorna och drog ner dem precis tillräckligt för att befria honom.

Han lyfte upp henne. Hennes byxor föll till golvet och hon klev ur dem helt medan han bar henne mot hallens längre vägg där det inte fanns några möbler i vägen. Hennes ben slog sig om hans midja. Han tryckte upp henne mot väggen och styrde in sig i henne med en lång djup rörelse som fick henne att flämta till.

Han stannade en sekund och lät henne anpassa sig. Sedan började han röra sig långsamt, händerna fasta under hennes lår. Hennes naglar grävde sig in i hans axlar. Hans höfter slog mot hennes vid varje stöt och ljudet av deras hud mot hud fyllde hallen. Hon var högljudd nu, kunde inte hjälpa det, hennes flämtningar och stön blandades med ljudet av hans tunga andning.

Han stötte hårdare gradvis. Hans mun fann hennes hals, hennes axel, hennes nyckelben. Han bet henne lätt och hon kvitterade ett rop. Hennes hand fann hans hår, drog hans huvud bakåt så att hon kunde nå hans mun. De kysstes djupt medan han fortsatte stöta i henne, deras tungor arbetade i samma rytm som hans höfter.

Han ändrade vinkel och hon kände honom djupare. Hennes ben krökte sig hårdare om hans midja. Hennes rygg gnuggade mot väggen vid varje rörelse, någonting hon skulle känna nästa dag men inte brydde sig om nu. Hans hand smög sig mellan dem och hans tumme fann klitoris. Han började cirkla i takt med stötarna.

Värmen byggdes upp snabbt. Hon hade inte väntat sig att det skulle komma så fort. Hon kände det djupt inne i magen, spred sig nedåt genom låren, uppåt över bröstet. Hon stönade hans namn fast hon inte mindes om han hade sagt det. Hon hade glömt att fråga.

Hon kom med ett långt skrik. Hela kroppen ryckte mot väggen. Han fortsatte stöta genom hennes orgasm och kom själv strax efter, fingrarna djupt i hennes lår, ett djupt brummande mot hennes hals. Han stötte några sista hårda gånger och stannade sedan, hans bröstkorg höjandes och sänkandes mot hennes.

Han höll henne uppe en lång stund. När han till sist släppte henne ner stödde hon sig mot väggen för att inte falla. Hennes ben var fortfarande svaga. Han log mot henne, en lite skämtsam blick, och hon skrattade till. Han började samla upp sina kläder. Hon gjorde samma sak. De hjälpte varandra klä på sig, lite besvärligt, hennes hår var rufsigt och hans tröja hade vänt sig ut och in.

Han återvände till köket för att avsluta jobbet. Hon stod kvar i hallen en lång stund innan hon följde efter. När han var färdig och packat ihop sina verktyg räckte han henne fakturan. Hon tog den och såg på honom. Han log mot henne och hans hand dröjde lätt vid hennes vid utbytet.

Han skrev sitt nummer på baksidan av fakturan innan han gick.

Kranen droppade aldrig mer.