Den våta blusen

Det hade börjat ösregna när hon klev av bussen och hon var genomvåt när hon till slut nådde hans port. Hon hade glömt paraplyet på jobbet och tagit ett par fel beslut om vilken väg som var snabbast. När hon ringde på låste han upp utan att fråga vem det var, han väntade henne, och hon klampade upp för trapporna med skorna i handen för att inte halka. Hennes hår klistrade sig mot pannan och kinderna i mörka slingor. Den vita blusen hon hade tagit på sig den morgonen var nu nästan genomskinlig och hon visste det utan att behöva titta.

Han öppnade dörren och hans uttryck växlade på en sekund från oro till någonting helt annat. Han räckte ut handen för att dra in henne, men hon skakade på huvudet och stannade kvar i den lilla hallen utanför hans lägenhet, droppande på den slitna mattan. Hon log mot honom, ett långsamt leende som tänjde tiden. Hon visste exakt vad han såg. Den våta vita bomullen klamrade sig fast vid hennes hud, bröstvårtorna stack tydligt fram genom det blöta tyget, och behån hon hade på sig var ljus och inte tillräckligt för att dölja något. Hennes kjol var lika hopplöst fäst vid hennes lår, draperad så att varje kurva blev tydlig.

Han steg ut ur dörren i stället för att be henne in. Han stängde dörren bakom sig så att de stod kvar i den ekande trappuppgången, sken från en enda blek lampa ovanför dem. Han lyfte hennes haka och kysste henne djupt, tungan varm mot hennes kalla läppar, händerna sökte ner längs hennes axlar, gled längs den klibbiga blusen tills han kupade hennes bröst genom det blöta tyget. Hon stönade lågt mot hans mun. Hans tumme cirklade över hennes bröstvårta tills den nästan gjorde ont av spänning. Hon kände sin egen värme börja byggas upp under den våta huden och allting blev plötsligt mycket varmare än det borde i en trappuppgång i november.

Han började knäppa upp hennes blus där, knapp för knapp, utan att bekymra sig om var de befann sig. Hon lät det hända. Blusen öppnades och han drog den bakåt över hennes axlar utan att ta av den helt, lät den hänga som en våt drapering över hennes armbågar. Han kysste hennes nakna axel, sedan halsen, sedan ner mot bröstets ovansida. Hennes bystkapa fick han bort genom att kupa hennes bröst och flytta ner kanten med tummen, frilägga bröstvårtorna en i taget. Han sänkte huvudet och tog den ena i munnen, sög varmt och hårt, och hon kvitterade ett rop som studsade mellan trappstegen. Hennes händer fann hans hår och hon visste inte om hon drog honom närmare eller försökte hålla honom tillbaka.

Han föll på knä framför henne på den slitna mattan. Hans händer arbetade upp under den våta kjolen, drog tyget med sig tills det skrynklade sig runt hennes midja. Hennes trosor var ljusa och även de var fuktiga, även om det inte längre var bara regn som var orsaken. Han drog ner dem till hennes anklar. Hon klev ur dem med ena foten och han stoppade dem nonchalant i sin egen byxficka medan han lyfte hennes ena ben och lade det över sin axel. Hon lutade sig bakåt mot den kalla väggen för att hålla balansen. Den iskalla tegelytan mot hennes blöta rygg bet i huden men hon orkade inte bry sig. Hans mun fann henne mellan låren och hela hennes världsbild krympte till den enda punkten.

Hans tunga var skicklig och rytmisk. Han tog inte vägen för långa förspel, han visste vad han ville och vad hon ville, och han gick rakt på. Två fingrar trängde in i henne medan hans tunga arbetade över klitoris i jämna cirklar. Hon klamrade sig fast vid en pelare i trappuppgången med ena handen, den andra rotade sig i hans hår. Hennes höft rörde sig mot hans ansikte av sig själv, ostyrigt. Det enda ljud som fanns var hennes egen flämtning och det fjärran tickandet av regnet utanför fönstret nere i porten. Värmen byggdes upp så snabbt att hon nästan blev rädd. Hon hörde sin egen röst säga någonting otydligt och varnande och hans enda svar var att öka tempot.

Hon kom mot hans mun med ryggen pressad mot tegelmuren och ett halvkvävt rop som hon försökte tygla med handflatan över munnen. Knäna gav nästan vika. Han höll henne uppe med båda händerna runt hennes lår tills skälvningarna började avta, och först då tog han bort hennes ben från sin axel och reste sig långsamt. Hennes blus hängde fortfarande halvt öppen, kjolen fortfarande hopskrynklad runt midjan, hennes lår fortfarande darrande.

Han vände henne mot väggen utan ord. Hennes händer pressades mot teglet ovanför hennes huvud när hon böjde sig framåt. Hon hörde honom knäppa upp byxorna bakom sig och kände hur hans varma hud mötte hennes kalla rumpa. Han styrde in sig i henne med en enda djup rörelse och hon flämtade till mot väggen. Hans ena hand grep tag om hennes höft, den andra vandrade upp och slet ner blusen från ena axeln helt så att han kunde gripa tag om hennes nakna bröst och hålla henne på plats medan han började röra sig.

Han stötte hårt och utan tålamod nu. Hans höfter slog mot hennes rumpa med dova ljud som studsade upp och ner mellan våningarna. Hon kunde inte hindra sig själv från att stöna även om hon visste att grannarna kunde höra. Hennes panna trycktes mot tegelväggen vid varje stöt. Den våta blusen sögs in mellan deras kroppar och skrynklade sig på konstiga ställen. Hans tänder fann hennes axel, bet lätt, och hon kände en ny våg av värme bygga upp inne i henne.

När han kom var det med fingrarna djupt i hennes höfter och hans panna mot hennes nacke. Hon kände hans hela kropp skälva mot sin rygg. Han fortsatte stöta långsamt några gånger till medan han andades hårt mot hennes hår.

Efter en lång stund drog han sig ur henne, fixade till sina kläder och tog hennes hand. Han öppnade lägenhetsdörren och drog in henne i värmen utan att säga ett ord. Hennes våta blus och kjol klädde av han av henne i hallen och lade i en hög på golvet. Sedan ledde han henne mot badrummet, där det heta vattnet redan stod redo, och hon förstod att han hade förberett det för henne långt innan hon ens hade ringt på.