Strömavbrottet i november

Stormen hade rasat utanför fönstren hela kvällen och hon hade halvt förväntat sig det när lamporna plötsligt slocknade strax efter nio. Hela kvarteret blev mörkt på en gång och hon kunde höra sina grannar mumla missnöjt genom de tunna väggarna. Hon stod kvar mitt i vardagsrummet en sekund och lät ögonen vänja sig vid mörkret. Bara ett svagt blått ljus kom in från gatlyktorna utanför, och även de hade slocknat.

Han kom ut från arbetsrummet med sin telefons ficklampa tänd. Strålen sökte upp henne och stannade på hennes ansikte. Hon log mot ljuset. Han skrattade lågt och tog hennes hand. De gick tillsammans till köket där hon visste att stearinljusen låg i en låda i ett av skåpen. De tände åtta av dem och fördelade dem mellan vardagsrummet, hallen och köket. Lägenheten förvandlades långsamt från ett mörkt rum till en plats badad i mjuk gul glöd.

Hon ställde de sista två ljusen på det låga bordet framför soffan och stannade där och betraktade hur lågorna kastade dansande skuggor mot väggarna. Han kom upp bakom henne och lade armarna om hennes midja. Hans haka vilade mot hennes axel. De stod så där en lång stund utan att tala. Det var någonting märkligt befriande med strömavbrottet, någonting som drog ner tempot i hela kvällen och tvingade dem att vara närvarande på ett annat sätt. Ingen telefon att skrolla i, inga skärmar som krävde uppmärksamhet, bara dem själva och det dansande ljuset.

Hon vände sig om i hans famn och såg upp på honom. Ljuset från ljusen färgade hans drag i guld och kopparton, gjorde linjerna i hans ansikte mjukare och mer levande på samma gång. Han lutade sig fram och kysste henne långsamt. Hans mun var varm och bekant och hennes händer fann hans bröstkorg utan att tänka på det. Hans hjärtslag var lugnt under hennes handflata, lika lugnt som hans kyss var.

De kysstes så där en lång stund, stående mitt i vardagsrummet, ljusen flämtande runt dem. Det fanns ingen hast i någonting. Stormen rasade fortfarande utanför, ena fönstret skakade lätt vid en särskilt hård vindstöt, men inne hos dem var allt stilla. Hans hand vandrade upp till hennes nacke och hans fingrar grävde sig in i hennes hår vid hårfästet. Han drog henne närmare och kyssen fördjupades, fortfarande utan brådska men med mer mening.

Hon började lossa knapparna på hans skjorta. Hennes fingrar arbetade långsamt, en knapp i taget, och hon kysste honom mellan varje knapp som blev löst. När skjortan hängde öppen drog hon den från hans axlar och lät den falla till golvet. Hans hud i ljusens glöd var mer levande än hon någonsin sett den, varje muskel och senstreck målat med små skuggor. Hon strök hans bröstkorg, lät handflatan följa kurvan av hans nyckelben och sedan ner över hans bröstmuskler.

Han började arbeta med hennes egna kläder. Han drog hennes tröja över huvudet på henne långsamt, lät tyget glida över hennes hud bit för bit. Hennes hår fångades i tröjans krage och han lossade det försiktigt, lät håret falla ner över hennes axlar igen. Han kysste hennes axel där tröjan hade legat. Hans behån lossade han med säkerheten av lång erfarenhet och lät den falla bredvid skjortan.

Hennes bröst blottades och han sänkte huvudet, tog ena bröstvårtan i munnen. Hans tunga arbetade långsamt mot hennes hud. Hennes hand fann hans hår och hon stönade lågt. Ljusen runt dem fortsatte flämta. Hennes huvud föll bakåt och hon stirrade upp i taket där skuggorna dansade i otydliga mönster. Han växlade till hennes andra bröst med samma långsamma tålamod. Hennes hud var elektrisk över hela kroppen.

De sjönk gradvis ner på soffan utan att riktigt diskutera det. Han satte sig först och hon klev över honom så att hon satt grensle i hans knä. Deras munnar fann varandra igen, hårdare nu, mer krävande. Hans händer vandrade över hennes nakna rygg, kände varje vertebra, varje muskel. Hennes händer arbetade med hans bälte. Han hjälpte henne med säkerheten av en man som ville hjälpa men inte ta över. Hans byxor löstes upp och hon kände honom hård mot sitt lår genom tyget.

Hon flyttade sig en aning och hjälpte honom dra ner byxorna och boxershortsen. Hon själv hade kvar sina jeans på men hon brydde sig inte om det just nu. Hennes hand fann honom och hon började röra handen i lugna långa strykningar. Hans flämtning mot hennes mun blev djupare. Hans hand försvann mellan dem och han arbetade också med hennes byxor. De lossades och hon ville lyfta sig upp för att hjälpa men han skakade på huvudet.

Han vände dem istället så att hon låg på soffan och han var ovanför henne. Han drog ner hennes jeans i en jämn rörelse, hennes trosor följde med. Hennes hud var blottad mot honom från huvudet till tårna. Han kröp ner och började kyssa hennes anklar, sedan vaden, sedan vidare uppåt. Hans skägg gnuggade lätt mot hennes inre lår och hon flämtade till. Han tog god tid på sig att utforska. Hans kyssar var långsamma och systematiska, en lång upptäcktsresa över varje punkt av hennes ben.

När hans mun till sist nådde mellan hennes lår kvitterade hon ett rop som ekade i den tysta lägenheten. Hans tunga var skicklig och tålmodig. Han växlade mellan långa stryk och tighta cirklar runt klitoris. Hennes hand fann hans hår och hon drog honom närmare. Hennes höft lyfte sig från soffan av sig själv. Han lade sin underarm tvärs över hennes mage för att hålla henne nere. Det fick henne ännu hetare. Han arbetade henne länge, så länge att hon förlorade all uppfattning om tid. Ljusen flämtade fortfarande. Stormen rasade fortfarande utanför. Världen krympte till just den punkten där hans mun mötte henne.

Han förde henne nära kanten flera gånger och drog sig sedan tillbaka varje gång. Hennes ord förvandlades till bara ljud, vädjande mumlanden som hon själv inte ens registrerade. När han till sist drev henne över kanten kom hon explosivt med ett långt skri som hon inte ens försökte tygla. Hela hennes kropp ryckte mot soffan. Hennes naglar grävde sig in i soffklädseln. Han väntade tills hennes flämtningar saktade ner och kröp sedan upp över henne.

Han trängde in i henne med en lång djup rörelse och hon flämtade till mot hans mun. Hon var fortfarande känslig från orgasmen och varje centimeter av honom kändes intensivt. Han stannade en stund och lät henne anpassa sig. Sedan började han röra sig. Hans rörelser var långsamma först, kontrollerade. Hans händer stödde sig på var sida om hennes huvud. Han betraktade hennes ansikte medan han stötte i henne, hans ögon mörka i ljusets glöd.

Hon mötte hans rytm med små lyft av höften. Hennes händer vandrade över hans rygg, kände hans muskler arbeta. Han stötte djupare och hon kände honom långt inne i sig. Hans hand vandrade ner och greppade hennes lår, drog det uppåt så att hennes ben kröktes om hans midja. Den nya vinkeln gjorde att hon kände honom annorlunda och hon kvitterade ett rop.

Han började röra sig hårdare. Hans höfter slog mot hennes lår med dova ljud som blandades med de svaga ljud som ljusen gjorde och med stormens muller utanför. Hennes hand fann hans nacke och hon drog honom ner för en hård kyss. Deras tungor arbetade tillsammans medan deras höfter fortsatte sin egen rytm. Hon kände värmen byggas upp igen, ovanpå spåret av den första orgasmen.

Hans hand smög sig mellan dem och hans tumme fann klitoris. Han började cirkla i takt med stötarna. Hon visste att hon inte skulle hålla länge. Värmen koncentrerades djupt nere i magen och spred sig utåt. Hennes andra ben krökte sig nu också om hans midja och hon klamrade sig om hans axlar. Hennes naglar grävde sig in i hans hud.

Hon kom en andra gång med ett långt djupt stön mot hans mun. Hela kroppen krökte sig mot honom. Hennes muskler drog sig samman runt honom och det fick honom att följa direkt efter. Han kom med ett djupt brummande ljud mot hennes hals, fingrarna djupt i hennes lår, hans panna mot hennes nyckelben.

De låg stilla en lång stund efteråt. Hans bröstkorg höjdes och sänktes mot hennes. Hon kände hans hjärtslag mot sin egen. Ljusen runt dem flämtade fortfarande. Stormen hade börjat avta utanför men strömmen var fortfarande borta. Det var som om hela världen utanför deras lägenhet hade upphört att existera.

Han kysste hennes axel och rullade sedan av henne på sidan, drog henne med sig så att hon hamnade i hans famn. Hennes huvud vilade mot hans nyckelben. Hans arm slog sig om hennes midja. De låg så där, halvt nakna, på soffan medan ljusen brann ner runt dem.

Strömmen kom inte tillbaka förrän klockan sju följande morgon. När hon vaknade upp på soffan, fortfarande i hans famn, fortfarande utan strömmen, log hon mot mörkret. Hon hoppades att den skulle vara borta lite längre.